Välfärdssamhällets missnöje

2 utdrag ur boken "I takt med tiden, Olof Palme"

I mitten av 50-talet:
"Men det är ett annat missnöje än det som sprang fram ur arbetslöshet och massfattigdom, ur oron för sjukdom och ålderdom. Vi befinner oss i den lilla och oerhört privilegierade del av världen där den sortens missnöje inte längre behöver finnas. Vilka är då det moderna missnöjets grunder? Vi har fortfarande brist på bostäder, sjukhusen har inte den kapacitet vi önskar, våra skolor kan inte ta emot alla som söker sig dit. Och detta är allvarliga problem. Och de finns där trots att vi bygger 60 000 lägenheter per år... Att detta ändå inte räcker är uttryck för de stora krav som medborgarna ställer på det moderna samhället. I ett privilegiesamhälle uppstår inga sådana problem... Mål som förut var avlägsna och orealistiska ligger nu inom räckhåll för folkets flertal."

Ur Tage Erlanders tal om de stora förväntningarnas missnöje:
"Den fulla sysselsättningen och den snabba framstegstakten har hos människorna skapat en tillförsikt och stora förväntningar inför framtiden som de så snabbt som möjligt vill uppfylla. Resultatet är en otålighet inför framtiden som i grunden är av dynamisk karaktär. Det väsentliga är emellertid att det missnöje som finns i själva verket är ett uttryck för att vi lever i ett demokratiskt samhälle, där människorna kräver att samhället skall anpassas efter deras behov. Dessa krav utgör en mäktig drivkraft i samhällsomdaningen"